I mörkret är alla katter grå

Jag kom hem lite sent. Smög uppför trappan för att inte störa och väcka. Smet in i badrummet och borstade tyst tänderna. Malte vinkade lite på svansen när jag kom, då ska man klappa honom på huvudet. Mer väsen än så behövde det inte bli.

Så sträckte jag mig efter raggsockarna som låg vid fotändan. Egentligen tycker jag det är superläskigt att ha nåt på fötterna när jag sover, men jag envisas med att dra täcket över huvudet i sömnen och eftersom det då tar slut nånstans mellan fotknölar och knän så vaknar jag av att jag fryser. Det är ännu mer obehagligt, och väldigt opraktiskt eftersom jag inte somnar om förrän jag dragit täcket över huvudet och fryser igen. Alltså: Ett par söta raggsockar i svart med vita mönstrade hjärtan på hälen (Nån gång SKA jag lära mig sticka såna!) har jag när jag sover. Oftast har jag petat dem av fötterna på morgonkvisten, men de låter mig sova ostört.

Hjärnan är inte alltid så kvick i synapserna en sen natt. Därför hann jag ta ett rejält grabbtag i sockarna innan jag kopplade att det var fel textur på dem. Det var ungefär samtidigt som de förnärmat knorrade i protest.

Min minsta katt är väldigt lik ett par raggsockar när hon sover.

8 reaktioner på ”I mörkret är alla katter grå

  1. Stackars katt. Tur att du inte hann försöka dra på dig sockorna/katten. Tror inte att du ska tala om för henne att hon liknar ett par sockor heller. Hon blir nog aningen förnärmad då. 😉

  2. Pingback: Det här med baksidan | fitterbittan

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s