Jag ska ju till Rom igen

Nytt gäng, ny kurs, samma ställe.

Den här gången ska jag packa båt.

wtf
Hur kan man tajma in så dåligt väder om man är där i sex dagar??? HUR??

Annonser

Saker man kan fundera över

Jag sitter och syr små vimplar till Miniors konfirmationskalas medan jag har Ex on the beach på extraskärmen. Tittar ärligt talat måttligt mycket men det roar mig lite att överseende le åt deras drama emellanåt.

Men så slog det mig. Man måste vara 18 för att få se programmet. Eller i alla fall kunna läsa så man kan klicka på den knapp som bekräftar att man är 18. Det är ju på rätt förekommen anledning, om man säger så.

Och ändå beepar de så fort nån svär??

Det blev kanske för mycket

Imorse hittades min favorithöna Bomben död i hönshuset.

Den som inte haft höns kan nog inte förstå hur man kan fästa sig så vid en höna, men det kan man. Nu är hon begravd, insvept i en vacker bomullsduk så hon slapp ligga direkt i jorden och få jord i fjädrarna.

Kackel i hönshuset

Det händer ibland att det går åt en höna eftersom de har frigång när vi är hemma. Igår var jag ledig och då fick de gå löst. Efter en stund hörde jag ett fasligt liv och gick ut, nåt var på tok. Jomen så var det allt.

Alla satt inne i hönshuset och några morrade. Det är inte ofta man hör en höna morra men det kan de faktiskt. Och vid en närmare titt var det inte alla. Det kändes som om det fattades jättemånga.

En blev upphittad vid full vigör i fel ände av trädgården, ungefär 50 meter längre bort än hon någonsin vågat gå från hönshuset förut. En till hittades i ”människodelen” i hönshuset, hon hade tagit fel väg in. Och en tredje kom spankulerande vid nattningsdags och såg ut som om hon haft en strålande dag.

Men det var en svart fjäderhög på vägen vid hönshuset (liten grusväg, bara en grannes trafik) och en vit-ish vid pallkragarna och en mörk utanför hönsgården. Och jag har identifierat att den gyllene tuppen fattas. Det var lite trist, han var ovanligt vacker. Lätt blågrå med gyllene fjädrar utanpå. Å andra sidan har vi ändå två tuppar kvar (Bängt fick gå hädan förra veckan eftersom han börjat attackera folk.) och man behöver inte mer än en. Två går bra om de håller sams och Gyllentuppen var fin och snäll, på gränsen till mesig. Så lite trist är det men ingen katastrof.

Däremot är det en katastrof antingen det var räven eller rovfåglar som tog dem. Nu måste vi vara ute med dem om de ska gå fritt igen. Om de törs gå ut ur hönshuset efter den där attacken…

 

IMG_8103[1]

Trean är kvar.

När man uppfostrat en mini-ME

Minior kom och undrade om det är försent att så solrosor nu. Nja, sa jag, jag tänker gerilla-så frön nere vid vägen nu i veckan när det äntligen ska regna i Knäckebröhult.

sunflower-sun-summer-yellow

Vägen är nämligen bedrövligt förfulad av att vi fått en parallellväg längs riksvägen för en ny utfart i och med att det blir vajerväg här. Det är bra att det blir vajerväg, för det sker dödsolyckor varje år här. Stockholmarna pendlar förbi Knäckebröhult på väg till Dalarna och de har bråttom. Fram-och-förbi ska de och då ska knäckebröhultbönderna vackert flytta på sig. Hur som helst. Just vid vår in-/utfart lär de sätta i halsen när vi ska svänga hem för då måste vi ner i nästan stillastående mitt i filen innan vi kan göra en skarp 90-graderskrök för att komma in på parallellvägen. Så kan det gå. Åk via Gävle istället, ok?

Hur som helst, jag sa ju till Minior att jag ska gerilla-så lite där. Det är ett ingenmansland och det är bara ogräs där nu, jag kan inte tänka mig att det gör något om det blir lite solrosor där. Dessutom har Trafikverket inte betalat för exproprieringen än, så jag betraktar marken som min fortfarande. Och jag får så vad jag vill på min mark.

-Jaha, sa Minior, du ska ”tappa” lite ut genom fönstret? Jaa, typ så, sa jag och skrattade.

-Tänker du öppna fönstret först? sa hon och asgarvade…

Vilket är vilket?

Jag är lite löjligt förtjust i väderrapporter. Egentligen är jag nog sådär 115 eller nåt sånt om det är så att väderrapportsfaiblessen ökar med ålder.

Nu ska jag snart till Rom igen, som kursledare för ett gäng på totalt 25 pers. Det ska bli skoj och jag har gjort det förr, om än inte som huvudansvarig. Men det ger sig. Min chef säger att det räcker om jag kommer hem med 80% av deltagarna för ”lite svinn får man räkna med”.

Såhär ser vädret ut:

väder

Den ena raden är för Knäckebröhult. Den andra är för Rom. Vi åker inte riktigt än, men om tre veckor är vi där. Jag måste nog köpa ett par shorts. Lite oavsett om jag ska vara kvar hemma eller åka till Italien…

När man inte har Gevalia hemma

Jag skulle just sätta mig och sy fast ett knepigt kantband på min nya spetstunika när jag hörde hur det smällde i fönstret. Det lät som om det kom från Mellans rum, som om hon lämnat fönstret öppet och det blivit korsdrag. Det har hänt förut och vi har fått lära henne ”fönsterhake” på svenska. Jag tänkte att nähä, det får vi ta igen, så jag gick dit för att stänga. Men det var inte hon.

I vardagsrummet satt en skata och försökte ta sig ut genom fönstret.

Precis. Ut. Den satt på skänken och stångade sig mot fönstret för att komma ut.

Inte min tekopp med en skata kan jag säga. Hönsen, som är betydligt större, dem kan jag ta, men inte en skata.

Så vad gör jag då?

Jo, jag går för att hämta telefonen så jag kan fota eländet medan jag bestämmer mig för hur jag ska hantera det hela.

Fast när jag kom tillbaka fem sekunder senare så var den inte där.

Jag tänker inte kolla var den är. Jag sitter och syr och hoppas den hittar ut utan guidning.